Dålig på att höra av mig
Just nu är jag dålig på att höra av mig, det är en riktigt, riktigt dålig vecka för mig. Tårarna bara rinner så fort jag är ensam.
Har just nu så svårt att förstå varför jag efter två års kämpande för att få ordning på mitt liv ekonomiskt trots att jag skadade min axel och jobbade ändå. Fick ju operera den förra året. Svårt att förstå varför jag skulle få bröstcancer, det känns som om någon sätter krokben för mig så fort jag börjar få ordning på min ekonomi.
Vet att många tycker det är jobbigt att man pratar om dålig ekonomi men så ser verkligheten ut för många cancersjuka idag. Har en vän som är svårt sjuk i lungcancer som är tvungen att sälja sin bil som hon behövt när hon arbetade. Det är ingen dyr bil utan egentligen ett arbetsredskap. Men i och med att hon fick lungcancer så brakade hennes ekonomi fullständigt.
Det som är tungt är att man som ensamstående inte kan påverka ekonomin. Det man kan göra är att försöka dra ner på utgifterna men det är inte lätt när man inte ha onödiga utgifter. Är såååååååå less på detta med pengar.
TACK alla goa ni som finns och stöttar mig, ni som skriver, ni som ringer, ni som jag vet finns där och som jag kan vända mig till när jag behöver. Men har såå svårt att be om hjälp. Undrar om det är ett typiskt kvinnligt drag, för det är flera av de som är cancersjuka som säger samma sak.
Ni ska veta att jag läser alla kommentarer och det värmer så gott i hjärtat. *Så mycket kloka ord, så mycket värme och kärlek.
Och tack Lena, Andreas mamma som kom och fikade med mig igår kväll, det var en mycket trevlig kväll.
Och Sofia och Karin Li jag ringer er i helgen!
En stor kram och önskar er alla en riktigt härlig helg!
Har just nu så svårt att förstå varför jag efter två års kämpande för att få ordning på mitt liv ekonomiskt trots att jag skadade min axel och jobbade ändå. Fick ju operera den förra året. Svårt att förstå varför jag skulle få bröstcancer, det känns som om någon sätter krokben för mig så fort jag börjar få ordning på min ekonomi.
Vet att många tycker det är jobbigt att man pratar om dålig ekonomi men så ser verkligheten ut för många cancersjuka idag. Har en vän som är svårt sjuk i lungcancer som är tvungen att sälja sin bil som hon behövt när hon arbetade. Det är ingen dyr bil utan egentligen ett arbetsredskap. Men i och med att hon fick lungcancer så brakade hennes ekonomi fullständigt.
Det som är tungt är att man som ensamstående inte kan påverka ekonomin. Det man kan göra är att försöka dra ner på utgifterna men det är inte lätt när man inte ha onödiga utgifter. Är såååååååå less på detta med pengar.
TACK alla goa ni som finns och stöttar mig, ni som skriver, ni som ringer, ni som jag vet finns där och som jag kan vända mig till när jag behöver. Men har såå svårt att be om hjälp. Undrar om det är ett typiskt kvinnligt drag, för det är flera av de som är cancersjuka som säger samma sak.
Ni ska veta att jag läser alla kommentarer och det värmer så gott i hjärtat. *Så mycket kloka ord, så mycket värme och kärlek.
Och tack Lena, Andreas mamma som kom och fikade med mig igår kväll, det var en mycket trevlig kväll.
Och Sofia och Karin Li jag ringer er i helgen!
En stor kram och önskar er alla en riktigt härlig helg!
