Saknar mitt arbete
Saknaden efter mitt arbete, mina goa arbetskamrater och alla patienterna gör sig starkt påmind nu när jag vaknade strax före 7. Från att ha jobbat så mycket som jag bara orkat till att inte jobba alls är nog en av orsakerna till min jobbiga ångest.
Arbetar på för mig Stockholms bästa sjukhus, Södersjukhuset, vackraste läget, härlig stämning, finns en värdegrund där alla är människor är lika värda oavsett vad de har in bagaget, sitter i väggarna.
Min bana på SöS började på akuten där man drillades hårt i att se en person med ett liv och inte bara en patient som man behandlade. Är dig Sören Carlson Santz evigt tacksam för de åren jag fick förmånen att ha dig som chef.
Efter många år på akuten började jag på hjärtintensiven, hjärtan ligger mig varmt om hjärtat. Härlig arbetsplats. Men behövde ha större inkomst så jag började jobba privat, äldreboende, 15 min gångväg hemifrån. Det var de tuffaste 3 åren i mitt arbetsverksamma liv. Trodde att det var en skröna att man plockade folk från gatan till äldrevården, men ack vad jag bedrog mig. Det blev en riktig kulturkrock. Jag kämpade på för att förbättra situationen med påföljden att jag hamnade i en depression.
Hade turen att träffa en underbar läkare på vårdcentralen, snabba ryck, samtal, mediciner, KBT (kognitiv beteendeterapi), Det tog mig mig knappt 5 månader att komma tillbaka till arbetslivet, starkare än någonsin. Hade då bestämt mig för att återvända till SöS. Det kändes som om jag kom hem igen.
Arbetade 3 1/2 mån och skadade min axel! jag som nästan aldrig varit sjuk tidigare eller skadad. Skulle förflytta en patient i sängen, gjorde exakt som man ska göra men något hände. Måste ha tagit i för hårt för det bara small till i axeln. Jobbade ändå fram till operationen, vill inte vara hemma. Fick andra arbetsuppgifter då jag inte kunde röra armen fullt ut. Det blev operation, och jag kunder återvända till jobbet i full skala, lycklig var jag.
Förlorade en hel del pengar på karensdagar, sjukskrivningar. Trodde att jag skulle få tillbaka det på AFA (arbetsskadeförsäkring) men nej, trots att jag fick hjälp att skriva så gick det inte igenom. Med motiveringen; det hände inget oförutsett under lyftet. Helt otroligt. Så om man gör allt rätt och skadar sig i arbetet så får du stå för alla kostnader själv. Har fått hjälp att överklaga men inte hört något ännu.
Nåväl, det var skönt att få börja jobba fullt upp igen, med mina härliga arbetskamrater, chef, patienterna. Att ha ett liv som var aktivt med något jag verkligen trivdes med.
Så ungefär 1 år efter axelskadan kommer denna ............ bröstcancer in i mitt liv!!!!!!!!!! Det känns tungt, ledsamt, jag som äntligen hade börjat komma på fötter, få en struktur i mitt liv, se ett ljus i min ekonomi. Så brakade allt!!!!!!!!!!
Måste bara få en struktur i min tillvaro nu, hitta tillbaka till den optimistiska person som jag är, som älskar att skratta, njuta av livet trots motgångar. Allt ordnar sig.
Så hav tålamod mina vänner det kommer gladare inlägg framöver. Någonstans kommer jag att hitta en ljuspunkt igen, förutom mina goa underbara barn, barnbarn, pojkvänner och flickvänner till barnen. Mina syskon, mina vänner och arbetskamrater.
Önskar er alla en riktigt härlig fortsättning på helgen!
Kram
Anne Mari
Arbetar på för mig Stockholms bästa sjukhus, Södersjukhuset, vackraste läget, härlig stämning, finns en värdegrund där alla är människor är lika värda oavsett vad de har in bagaget, sitter i väggarna.
Min bana på SöS började på akuten där man drillades hårt i att se en person med ett liv och inte bara en patient som man behandlade. Är dig Sören Carlson Santz evigt tacksam för de åren jag fick förmånen att ha dig som chef.
Efter många år på akuten började jag på hjärtintensiven, hjärtan ligger mig varmt om hjärtat. Härlig arbetsplats. Men behövde ha större inkomst så jag började jobba privat, äldreboende, 15 min gångväg hemifrån. Det var de tuffaste 3 åren i mitt arbetsverksamma liv. Trodde att det var en skröna att man plockade folk från gatan till äldrevården, men ack vad jag bedrog mig. Det blev en riktig kulturkrock. Jag kämpade på för att förbättra situationen med påföljden att jag hamnade i en depression.
Hade turen att träffa en underbar läkare på vårdcentralen, snabba ryck, samtal, mediciner, KBT (kognitiv beteendeterapi), Det tog mig mig knappt 5 månader att komma tillbaka till arbetslivet, starkare än någonsin. Hade då bestämt mig för att återvända till SöS. Det kändes som om jag kom hem igen.
Arbetade 3 1/2 mån och skadade min axel! jag som nästan aldrig varit sjuk tidigare eller skadad. Skulle förflytta en patient i sängen, gjorde exakt som man ska göra men något hände. Måste ha tagit i för hårt för det bara small till i axeln. Jobbade ändå fram till operationen, vill inte vara hemma. Fick andra arbetsuppgifter då jag inte kunde röra armen fullt ut. Det blev operation, och jag kunder återvända till jobbet i full skala, lycklig var jag.
Förlorade en hel del pengar på karensdagar, sjukskrivningar. Trodde att jag skulle få tillbaka det på AFA (arbetsskadeförsäkring) men nej, trots att jag fick hjälp att skriva så gick det inte igenom. Med motiveringen; det hände inget oförutsett under lyftet. Helt otroligt. Så om man gör allt rätt och skadar sig i arbetet så får du stå för alla kostnader själv. Har fått hjälp att överklaga men inte hört något ännu.
Nåväl, det var skönt att få börja jobba fullt upp igen, med mina härliga arbetskamrater, chef, patienterna. Att ha ett liv som var aktivt med något jag verkligen trivdes med.
Så ungefär 1 år efter axelskadan kommer denna ............ bröstcancer in i mitt liv!!!!!!!!!! Det känns tungt, ledsamt, jag som äntligen hade börjat komma på fötter, få en struktur i mitt liv, se ett ljus i min ekonomi. Så brakade allt!!!!!!!!!!
Måste bara få en struktur i min tillvaro nu, hitta tillbaka till den optimistiska person som jag är, som älskar att skratta, njuta av livet trots motgångar. Allt ordnar sig.
Så hav tålamod mina vänner det kommer gladare inlägg framöver. Någonstans kommer jag att hitta en ljuspunkt igen, förutom mina goa underbara barn, barnbarn, pojkvänner och flickvänner till barnen. Mina syskon, mina vänner och arbetskamrater.
Önskar er alla en riktigt härlig fortsättning på helgen!
Kram
Anne Mari
