Idag är jag glad
Var till läkaren idag, har en helt underbar läkare, han är lugn och trygg. Ger raka besked och inget jäkt under besöket. Man känner verkligen att han bryr sig. Han har jobbat med detta i 18 år.
Tumören har minskat från 6x4 cm till 4x3 cm, underbart! Idag diskuterade vi inför operation, ska göra en ny mammografi och ultraljud. Sen ska jag få träffa kirurgen som ska operera mig för att diskutera huruvida det ska bli bröstrekonstruktion eller inte vid operationen. Det viktigaste för mig är att bli helt frisk! samtidigt vill jag ju ha ett nytt bröst men har backat när det gäller det. För mig är hälsan det första. Vill inte gå igenom detta en gång till. Nu är det ju bara 3 cytostatikabehandlingar kvar! Imorgon är den fjärde och den 9 juni är den sjätte och sista cytostatikabehandlingen!
Det bästa resultatet för ett nytt bröst är tydligen om man väntar tills efter strålningen och tar hud och vävnad från buken eller ryggen. Men dom operationerna är långa, tar man från buken så tar operationen enl uppgift över 6 timmar. Jag har ju problem med att jag får frossa när jag vaknar av narkosen, jag får ligga i en värmesäng med värmefläkt och få medicin mot frossan. Så den längre operationen är jag inte så road av. Men ska ta en rejäl diskussion med kirurgen.
Ja du Carina, samtalsgrupp, det önskar jag fanns men det är tydligen längre fram i behandlingen som man kan börja i en sån grupp. Som tur är så har jag fått kontakt med några via nätet som också har behandlats eller behandlas för cancer och vi mailar så det är en trygghet att känna att man inte är ensam.
Kan bara säga att jag i min vildaste fantasi inte hade kunnat sätta mig in i dessa känslor som jag har i och med bröstcancerdiagnosen. Efter cirka 2 månader efter diagnosen började jag funger någorlunda normalt, utan panikångest mm. Men minnet är "kort*", har koncentrationssvårigheter och det är tydligen vanligt. Kroppen orkar nog inte med så mycket just nu.
I söndags var jag ute och åt med några av mina härliga arbetskamrater, så härligt! och idag var jag på avdelningen och hälsade på och fick kramas lite. Ni är bara för underbara!
Ett stort tack och stor kram till er som hör av er via mail och kommentarer här och även till er som jag vet bryr sig men inte skriver. Vet ju att ni finns där och bryr er också!
Anne Mari
Tumören har minskat från 6x4 cm till 4x3 cm, underbart! Idag diskuterade vi inför operation, ska göra en ny mammografi och ultraljud. Sen ska jag få träffa kirurgen som ska operera mig för att diskutera huruvida det ska bli bröstrekonstruktion eller inte vid operationen. Det viktigaste för mig är att bli helt frisk! samtidigt vill jag ju ha ett nytt bröst men har backat när det gäller det. För mig är hälsan det första. Vill inte gå igenom detta en gång till. Nu är det ju bara 3 cytostatikabehandlingar kvar! Imorgon är den fjärde och den 9 juni är den sjätte och sista cytostatikabehandlingen!
Det bästa resultatet för ett nytt bröst är tydligen om man väntar tills efter strålningen och tar hud och vävnad från buken eller ryggen. Men dom operationerna är långa, tar man från buken så tar operationen enl uppgift över 6 timmar. Jag har ju problem med att jag får frossa när jag vaknar av narkosen, jag får ligga i en värmesäng med värmefläkt och få medicin mot frossan. Så den längre operationen är jag inte så road av. Men ska ta en rejäl diskussion med kirurgen.
Ja du Carina, samtalsgrupp, det önskar jag fanns men det är tydligen längre fram i behandlingen som man kan börja i en sån grupp. Som tur är så har jag fått kontakt med några via nätet som också har behandlats eller behandlas för cancer och vi mailar så det är en trygghet att känna att man inte är ensam.
Kan bara säga att jag i min vildaste fantasi inte hade kunnat sätta mig in i dessa känslor som jag har i och med bröstcancerdiagnosen. Efter cirka 2 månader efter diagnosen började jag funger någorlunda normalt, utan panikångest mm. Men minnet är "kort*", har koncentrationssvårigheter och det är tydligen vanligt. Kroppen orkar nog inte med så mycket just nu.
I söndags var jag ute och åt med några av mina härliga arbetskamrater, så härligt! och idag var jag på avdelningen och hälsade på och fick kramas lite. Ni är bara för underbara!
Ett stort tack och stor kram till er som hör av er via mail och kommentarer här och även till er som jag vet bryr sig men inte skriver. Vet ju att ni finns där och bryr er också!
Anne Mari