Besked igår
Igår hade jag återbesökt till Bröstcentrum på Karolinska, hos kirurgen. Trodde att jag skulle få svar från operationen av min onkolog på SöS. Så Kicki hade stannat hemma då hon hade en annan sak hon måste göra.
Där ser man, enda gången jag åker själv då kommer beskedet.
Vet inte om jag ska se det som dåligt eller bra, både och kanske eller bra efter att ha pratat med min kollega som också behandlades för bröstcancer förra året.
Vid första ultraljudsundersökningen var tumören c:a 6 cm stor, en lymfkörtel var angripen. Efter 4:e cytostatikabehandlingen hade tumören krympt till drygt 3 cm samt den kändes mycket mindre. Men jag kände inget speciellt i bröstet efter 5:e och 6:e behandlingen och innan operationen kändes tumören större igen.
Så läget är nu;
Tumören var 5,5 cm stor, 5 av 9 lymfkörtlar var angripna, hormonkänslig, grad 2 av 3 alltså inte den aggressivaste formen. Att den är hormonkänslig är tydligen bra.
Ska som tidigare bestämt genomgå strålbehandlingen i 5 veckor och sen blir det 5 års behandling med tabletter varje dag.
Det kändes att få beskedet. Blev jätteledsen. Trodde ju att i och med att man tagit bort tumören och lymfkörtlarna så skulle jag vara "frisk" efter strålbehandlingen. Jag som är sjuksköterska har verkligen stängt av.
Det var en tuff dag, inser att det är ännu viktigare att ta varje dag i taget. Njuta av dagen. Börja motionera regelbundet så kommer det här att gå bra!
Jag har mina barn och barnbarn som är mitt allt! Fast dom är ganska trötta på mitt tjat,....... men jag bryr mig och ibland för mycket. Men jag älskar dom över allt annat på jorden.
Ringde kuratorn och pratade och grät en stund. Det hjälpte och nu ska hon hjälpa mig att skicka in ansökningar igen till olika fonder.
Jag kanske ska gå med i en grupp ändå med andra bröstcancerdrabbade kvinnor, min kollega är med och det är nog inte så dumt.
Remissen för rehabilitering på Mössberga har gått iväg så jag hoppas att jag får komma dit.
Senare idag ska jag berätta om min taxiresa till sjukuset igår.
Ha en bra dag!
Kram
Anne Mari
Där ser man, enda gången jag åker själv då kommer beskedet.
Vet inte om jag ska se det som dåligt eller bra, både och kanske eller bra efter att ha pratat med min kollega som också behandlades för bröstcancer förra året.
Vid första ultraljudsundersökningen var tumören c:a 6 cm stor, en lymfkörtel var angripen. Efter 4:e cytostatikabehandlingen hade tumören krympt till drygt 3 cm samt den kändes mycket mindre. Men jag kände inget speciellt i bröstet efter 5:e och 6:e behandlingen och innan operationen kändes tumören större igen.
Så läget är nu;
Tumören var 5,5 cm stor, 5 av 9 lymfkörtlar var angripna, hormonkänslig, grad 2 av 3 alltså inte den aggressivaste formen. Att den är hormonkänslig är tydligen bra.
Ska som tidigare bestämt genomgå strålbehandlingen i 5 veckor och sen blir det 5 års behandling med tabletter varje dag.
Det kändes att få beskedet. Blev jätteledsen. Trodde ju att i och med att man tagit bort tumören och lymfkörtlarna så skulle jag vara "frisk" efter strålbehandlingen. Jag som är sjuksköterska har verkligen stängt av.
Det var en tuff dag, inser att det är ännu viktigare att ta varje dag i taget. Njuta av dagen. Börja motionera regelbundet så kommer det här att gå bra!
Jag har mina barn och barnbarn som är mitt allt! Fast dom är ganska trötta på mitt tjat,....... men jag bryr mig och ibland för mycket. Men jag älskar dom över allt annat på jorden.
Ringde kuratorn och pratade och grät en stund. Det hjälpte och nu ska hon hjälpa mig att skicka in ansökningar igen till olika fonder.
Jag kanske ska gå med i en grupp ändå med andra bröstcancerdrabbade kvinnor, min kollega är med och det är nog inte så dumt.
Remissen för rehabilitering på Mössberga har gått iväg så jag hoppas att jag får komma dit.
Senare idag ska jag berätta om min taxiresa till sjukuset igår.
Ha en bra dag!
Kram
Anne Mari
