Sjukgymnastik
Men, men har inte tränat tillräckligt med vänstra armen, måste få den över huvudet. Men det stränar och gör ont i armhålan där såret är efter borttagandet av lymfkörtlarna. Så det gick inte att göra undersökningen igår.
Så nu måste jag träna ännu mera, men det känns ska ni veta, och sen är jag lite rädd att ta i. Får nog ringa sjukgymnasten så jag får hjälp. Jag måste samtidigt hålla i vänstra bröstet så att protesen inte hamnar snett. Det skulle se ut det.
Tillbaka nästa vecka så då hoppas jag att jag lyckas få armen ovan huvudet.
Vilket underbart väder! Lyckliga er som kan vara ute i solen och bada. Men min tur kommer också, får hoppas att det blir en fin sommar nästa år också.
Önskar att jag kan ge Kicki något fint när allt detta är klart, förstår inte att hon orkar med mig. Hon är ju själv sjuk och ställer upp ändå men hon är ändå noga med att när hon inte orkar att säga ifrån. Och det känns väldigt bra för mig för då känner jag mig trygg.
Rak kommunikation är bland det bästa som finns.
Känner mig rastlös och ledsen, vissa dagar är det så. Till kvällen ska jag ta en promenad i sakta mak och njuta av naturen. Sen är saknade efter Anton jobbig också, även om han bara är i Uppsala och gör lumpen, "lillpojken". Tur att jag har Niclas hemma. Längtar till Bollnäs också till dotter, barnbarn och svärson också, det bli ren sväng dit upp när jag får pengar från försäkringskassan i slutet av augusti.
Håret har börjat komma tillbaka, är lika långt (långt och långt, från att inte haft något )och tjockt som det var när jag började med peruken. Som tur är så har jag hår som växer snabbt.
Var rädda om er och ta ett dopp för mig också.
Kram
Anne Mari