Återigen medicinkostnader
Har sovit ganska så bra inatt, vaknade med att jag höll ett örhänge i handen. Får halvsitta och sova, annars gör det för ont. Förstår inte varför kvinnor frivilligt utsätter sig för denna smärta, eller så kanske det inte gör lika ont att "bara" lägga in en bröstprotes. Men ont gör det.
Fick recept på starka smärtstillande mediciner som jag ska ta, fick med mig så jag klarade mig inatt. Det gjorde rejält ont när jag vaknade imorse. Tog Alvedon och Ipren skulle haft Oxycontin också men orkade inte hämta ut dom från Apoteke igår pga smärtan. Fick med mig tabletter till igår kväll från sjukhuset så natten har varit smärtfri. Så det var bara att bege sig till Apoteket imorse för att hämta ut dom. Min goa vän Kicki följde med som vanligt, hon måste vara rejält trött på mitt gnäll. .
Orkade inte stå och gå många meter, tror att smärtan bidrar till en del. Det var tufft att åka till Apoteket. För 28 tabletter Oxycontin fick jag betala 298 kr! Tänkte faktiskt en kort sekund att jag kanske klarar mig ändå. Så nu är jag pank igen. Får som tur är sjukpenning på måndag.
Men är så innerligt trött på alla dessa kostnader kring cancern. Man blir ju ruinerad. Har pratat med flera andra som är i samma sits. Att få fondpengar är inte att tänka på eftersom de går tillbaka något år i tiden och tittar på hur mycket inkomst man hade då. Att ta hänsyn till hur det verkligen ser ut, nä det existerar inte.
Så när jag ska skänka pengar till cancern så blir det bara till insamlingar där pengarna går direkt till forskningen. För fondmedlen kommer ju inte till de som verkligen behöver. Läste någonstans på nätet om en kvinna som hade haft cancer, hon var gift, två inkomster. Men då de räknade tillbaka i tiden så fick hon pengar, hon funderade på vad de skulle göra med pengarma, om de skulle ut och resa eller något annat. Då blir ialla fall jag väldigt ledsen.
Tack Ica för erat erbjudande om 5 färdigrätter för 95 kr, det räddar min helg. Den maten blir riktigt god med tanke på att jag levt på paj och crepes hela veckan, Det går inte att att äta maten på Karolinska sjukhuset, har skrivit om det i tidigare inlägg. Det finns även mycket att läsa om den maten i SVD, dom har skrivit mycket om bl a upphandlingen kring den maten. . Hörde hur mina rumsgrannar reagerade negativt på maten de fick, "det här går ju inte att äta" osv. Så paj eller crepes lär det inte bli på ett tag för mig. Är tacksam att avdelningen kunde erbjuda det, annars hade det blivit fil och flingor.
Jag som tänkte gå in och skriva några rader men mera blev det.
Jag vet inte hur jag ska återgälda mina söners flickvänners familjer som stöttar dom under min resa! Ni finns i mitt hjärta och en dag blir jag piggare så då ska jag hitta på något.
Mycket i mitt liv nu är bra, inte bara elände. Jag kan se, jag kan höra, jag kan känna. Jag har underbara barn, syskon, släkt, vänner och helt underbara arbetskamrater.
Livet är tufft emellanåt för alla, men det gäller att hitta det som är positivt, hitta glädjen, hitta de små guldkornen i livet som finns där.
Ha nu alla en riktigt härlig helg!
Kan bara säga att jag ångrar inte en sekund att jag lätt lägga in en expanderprotes i samband med bröstborttagandet. Jag som alltid sagt att om jag drabbas av bröstcancer då är det bara att plocka bort hela bröstet. Men så enkelt var det inte, man vet ALDRIG hur man reagerar när man hamnar i svåra valsituationer i livet. Man får ta det när det kommer.
Var rädda om er!
Kramar i massor!
Anne Mari
Fick recept på starka smärtstillande mediciner som jag ska ta, fick med mig så jag klarade mig inatt. Det gjorde rejält ont när jag vaknade imorse. Tog Alvedon och Ipren skulle haft Oxycontin också men orkade inte hämta ut dom från Apoteke igår pga smärtan. Fick med mig tabletter till igår kväll från sjukhuset så natten har varit smärtfri. Så det var bara att bege sig till Apoteket imorse för att hämta ut dom. Min goa vän Kicki följde med som vanligt, hon måste vara rejält trött på mitt gnäll. .
Orkade inte stå och gå många meter, tror att smärtan bidrar till en del. Det var tufft att åka till Apoteket. För 28 tabletter Oxycontin fick jag betala 298 kr! Tänkte faktiskt en kort sekund att jag kanske klarar mig ändå. Så nu är jag pank igen. Får som tur är sjukpenning på måndag.
Men är så innerligt trött på alla dessa kostnader kring cancern. Man blir ju ruinerad. Har pratat med flera andra som är i samma sits. Att få fondpengar är inte att tänka på eftersom de går tillbaka något år i tiden och tittar på hur mycket inkomst man hade då. Att ta hänsyn till hur det verkligen ser ut, nä det existerar inte.
Så när jag ska skänka pengar till cancern så blir det bara till insamlingar där pengarna går direkt till forskningen. För fondmedlen kommer ju inte till de som verkligen behöver. Läste någonstans på nätet om en kvinna som hade haft cancer, hon var gift, två inkomster. Men då de räknade tillbaka i tiden så fick hon pengar, hon funderade på vad de skulle göra med pengarma, om de skulle ut och resa eller något annat. Då blir ialla fall jag väldigt ledsen.
Tack Ica för erat erbjudande om 5 färdigrätter för 95 kr, det räddar min helg. Den maten blir riktigt god med tanke på att jag levt på paj och crepes hela veckan, Det går inte att att äta maten på Karolinska sjukhuset, har skrivit om det i tidigare inlägg. Det finns även mycket att läsa om den maten i SVD, dom har skrivit mycket om bl a upphandlingen kring den maten. . Hörde hur mina rumsgrannar reagerade negativt på maten de fick, "det här går ju inte att äta" osv. Så paj eller crepes lär det inte bli på ett tag för mig. Är tacksam att avdelningen kunde erbjuda det, annars hade det blivit fil och flingor.
Jag som tänkte gå in och skriva några rader men mera blev det.
Jag vet inte hur jag ska återgälda mina söners flickvänners familjer som stöttar dom under min resa! Ni finns i mitt hjärta och en dag blir jag piggare så då ska jag hitta på något.
Mycket i mitt liv nu är bra, inte bara elände. Jag kan se, jag kan höra, jag kan känna. Jag har underbara barn, syskon, släkt, vänner och helt underbara arbetskamrater.
Livet är tufft emellanåt för alla, men det gäller att hitta det som är positivt, hitta glädjen, hitta de små guldkornen i livet som finns där.
Ha nu alla en riktigt härlig helg!
Kan bara säga att jag ångrar inte en sekund att jag lätt lägga in en expanderprotes i samband med bröstborttagandet. Jag som alltid sagt att om jag drabbas av bröstcancer då är det bara att plocka bort hela bröstet. Men så enkelt var det inte, man vet ALDRIG hur man reagerar när man hamnar i svåra valsituationer i livet. Man får ta det när det kommer.
Var rädda om er!
Kramar i massor!
Anne Mari
