annemarili

Idag känns det inte alls bra, är ledsen, nere och oroar mig inför framtiden vad det gäller ekonomin. Det är ju inte mycket som jag får från Försäkringskassan. Kan ju inte påverka min ekonomi genom hur mycket jag jobbar längre. Vet att jag måste släppa denna oro för att fokusera på att bli frisk men det är inte lätt.

Var till kuratorn och psykiatrikern igår på onkologkliniken. Behöver få hjälp mot min ångest, känner att jag blir alldeles för avtrubbad av medicinen jag får idag. Ska byta till en annan och trappa ner på den ångestdämpande samt ha tät kontakt med dom på onkologen. Det var längesedan jag grät, behöver det, och imorse kom det några tårar, det är en befriande känsla.

Jag verkligen hatar denna "skitsjukdom" som verkligen satte en käpp i mitt hjul. Allting bara raserades som jag höll på att bygga upp. Killarna går ut gymnasiet i år, det kostar ju en hel del och vill ju så gärna göra den avslutningen så minnesrik som möjligt för dom. Men resurserna är ju minimala i år.

Usch, nu låter jag alldeles för negativ men behöver få skriva av mig. Brukar kunna se möjligheter när jag skrivit.

Tänk att vinna ett ICA-kort fulladdat med pengar för att köpa mat, inte behöva vara orolig för det. Eller att få hyran betald för detta år, inte vara orolig för det. Drömmar är till för att förverkligas men detta, hm, vet ej hur.

Solen skiner ute, ett helt underbart väder. Borde bege mig ut en liten stund, fota lite.

Var helt slut igår när jag kom hem från sjukhuset, somnade som en stock i soffan och sov till 19.30 för att ganska snabbt lägga mig för natten igen. Var superirriterad och ledsen men natten var lugn frånsett en del "galna" drömmar.

Nästa vecka ska jag må som bäst, och då ska jag försöka hitta på att aktivera mig på dagarna. Läkarbesök blir det ju, får höra då om tumören visar några tecken på att minska i storlek. Vill ju också ta upp detta med operationen, när det blir av mm.

Kram
Anne Mari