Märklig sjukdom
Idag har jag fått behålla maten, inte mått illa. Så den smärtstillande medicinen jag fick hjälpte. Har sovit utan smärtor inatt också.
Cancer är en sjukdom som jag aldrig kommer att förstå mig på. Ena stunden mår man riktigt illa, svag som bara den, hjärtklappning så fort man rör på sig, känns som om man ska svimma. Så kände jag mig imorse, har ju lågt blodvärde och det har säkert sjunkit ännu mera nu. Är ju som mest infektionskänslig nu också.
Min mamma var och hälsade på, Kicki kom över med en påse muffins hon bakat. Vi satt på balkongen och fikade i det härliga solskenet. Kanske det var det som gjorde att jag nu känner mig mycket starkare, är inte alls lika yrslig eller svag. Solen och sällskapet gjorde nog sitt till. Samt att det är snabba svängar i hur jag mår sen jag fick bröstcancern. Det är lika för min goa vän Eva som fick lungcancerdiagnos samtidigt som jag fick min diagnos. Men hon mår mycket, mycket sämre men har svängningar i sitt tillstånd också. Beundrar henne för att hon orkar vara glad mitt i allt elände, trots att jag vet att hon har det tufft.
Har läst några bloggar om cancer och där ter sig livet bestå av en bit cancer och där livet ter sig rosenrött och lätt. Det gör mig lite ledsen för det är inte lätt, de flesta kämpar i det tysta.
Skulle skriva något som jag ville dela med mig av, nu är det som bortblåst!!! Jag tror jag ska döpa detta med det korta minnet och koncentrationssvårigheter till cancerminnet.
Jaha, nu blev det tvärstopp på skrivandet.
Önskar er alla en riktigt härlig helg med sol och framförallt massor med goa skratt!
Kram
Anne Mari
Måste ju passa på och rekommendera min bror, Peter LIthovius, han är jätteduktig på stresshantering, sömnproblem, coach, personlig utveckling. Han har precis omarbetat sin hemsida, www.lithovius.se
Cancer är en sjukdom som jag aldrig kommer att förstå mig på. Ena stunden mår man riktigt illa, svag som bara den, hjärtklappning så fort man rör på sig, känns som om man ska svimma. Så kände jag mig imorse, har ju lågt blodvärde och det har säkert sjunkit ännu mera nu. Är ju som mest infektionskänslig nu också.
Min mamma var och hälsade på, Kicki kom över med en påse muffins hon bakat. Vi satt på balkongen och fikade i det härliga solskenet. Kanske det var det som gjorde att jag nu känner mig mycket starkare, är inte alls lika yrslig eller svag. Solen och sällskapet gjorde nog sitt till. Samt att det är snabba svängar i hur jag mår sen jag fick bröstcancern. Det är lika för min goa vän Eva som fick lungcancerdiagnos samtidigt som jag fick min diagnos. Men hon mår mycket, mycket sämre men har svängningar i sitt tillstånd också. Beundrar henne för att hon orkar vara glad mitt i allt elände, trots att jag vet att hon har det tufft.
Har läst några bloggar om cancer och där ter sig livet bestå av en bit cancer och där livet ter sig rosenrött och lätt. Det gör mig lite ledsen för det är inte lätt, de flesta kämpar i det tysta.
Skulle skriva något som jag ville dela med mig av, nu är det som bortblåst!!! Jag tror jag ska döpa detta med det korta minnet och koncentrationssvårigheter till cancerminnet.
Jaha, nu blev det tvärstopp på skrivandet.
Önskar er alla en riktigt härlig helg med sol och framförallt massor med goa skratt!
Kram
Anne Mari
Måste ju passa på och rekommendera min bror, Peter LIthovius, han är jätteduktig på stresshantering, sömnproblem, coach, personlig utveckling. Han har precis omarbetat sin hemsida, www.lithovius.se