Publicerad 2013-01-09 22:29:12 i Allmänt,
Hände mycket i december månad. Börjad med tabl Xeloxa (cytostatika), tar 1800 mg x 2 i 14 dgr uppehåll i 1 vecka och sen lika igen.
Första omgången gick ganska bra frånsett värk i leder, speciellt en jobbig värk i thorax. Satte in en porta-a-cath en venös infart, en dosa som opererades in. Var jätteorolig, har alltid varit rädd för att få den då den bekräftar min sjukdom. Fick sova under operationen, narkosläkaren höll mig i handen och jag grät innan operationen då jag var så rädd. Den känslan han gav mig genom att hålla mig i handen är obeskrivbar, blev lugn. Ingreppet gick bra men hade fortfarande ont i thorax, fick gå dubbelvikt. Så dan efter operationen blev jag inlagd för undersökning och smärtlindring.. Det var jobbigt. Låg i ett rum för 2 personer. Den andra patienten hade en aggressiv bröstcancer, bara efter ett par månader hade hon fått flera tumörer i hjärnan. Mådde såååååå dåligt av detta. Låg inne 5 dgr och sen fick jag åka hem. Blev förkyld, var trött och hade fortfarande lite ont. Åkte till Bollnäs för att fira jul men helst av allt hade jag velat krypa ner i sängen. Men när jag väl kom dit så kändes det bra trots att jag inte var pigg.
På julafton fick en mycket nära anhörig åka in akut till Gävle sjh för operation och hon blev borta hela julhelgen. Tråkigt och jobbigt och ledsamt. Nu gick det trots allt bra men det är klart det sätter sina spår.
Åkte hem med Marie en kvinna från Edsbyn som skulle till Sthlm, skönt att få åka bil. Mådde inte alls bra. Slutkörd både mentalt och fysiskt. Förkyld och mina kräkningar har återkommmit som jag inte haft på nästan 1 år. Hade lovat att vara kattvakt åt sonen och svärdottern så det var bara att hämta Bira, en bengalisk katt. Anton och Fanny hade åkt till Thailand och kommer hem nu till helgen.
Har sen jag kom hem varit dålig, kräkts, inte fått i mig rätt mängd med mediciner och inte mat. Nu har jag 1 veckas uppehåll och idag är första dagen jag känner mig någorlunda pigg.
Imorgon blir det dags för Pamidronat igen, intressant att se om blodvärdet sjunkit igen. Vill ha ett bättre år detta år.
Kramaar i massor!
Publicerad 2012-12-01 19:05:12 i Allmänt,
Hej!
Tog beslutet att inte vara med i studien. Från första början var jag tveksam, men skrev på papprena. Kom hem och det kändes inte rätt, det var som om kroppen sa ifrån, det här ska jag inte vara med i. Intiutionen var så stark att jag skulle tacka nej. Är så sliten i kroppen och tror inte att jag orkar med detta. Den förra studien jag var med i Bolero-studien med tabl Afinitor hade jag inga som helst tveksamheter med, allt kändes rätt då. Och jag fick ju studieläkemedlet Afinitor, mina metastaser minskade ju i storlek och en en skrumpnade t.o.m.
Det känns helt rätt att jag tackade nej nu. Så nu ska jag få Xeloda, cytostatika i tablettform. Börjar på måndag. Håll tummarna att jag slipper biverkningar. Ska ju upp till Hälsingland nästa helg och hälsa på min son som kommer från Oslo och ska flytta från sin lgh. Har inte träffat Niclas sen han flyttade till Oslo i sept. Får ju träffa min goa dotter Jennie och mina underbara barnbarn också.
Med den snön dom fått så kommer det att bli kul att vara ute med barnbarnen. Det är ju så vackert med mycket snö men tycker inte om kylan.
Imorgon blir det middag hos yngsta sonen Anton och hans flickvän Fanny, ser verkligen fram mot det. Fanny är jätteduktig på att laga mat.
Kram
Anne Mari
Publicerad 2012-11-26 12:53:57 i Allmänt,
Hej!
Var på Ikea i fredags med Kicki, det var ovanligt lite folk, kanske för att vi var där på förmiddan. Det var skönt att strosa runt i lugn och ro och inte jäkta. Köpte ett badlakan till Joel, min brorsson som fyller år idag. Lördagen var en vilodag, det tar på krafterna att åka iväg men det var det värt.
Igår var jag till min bror och svägerska och firade Joel. God mat och gott sällskap det gjorde mig väldigt gott. Somnade tidigt igår kväll så det var inte så jobbigt att kliva upp kl 06 imorse. Kl 07.15 var taxin här, skulle vara på SöS vid 8-tiden och träffa forskningssjuksköterskan. Vi gick igenom alla papper som ska läsas igenom och skrivas under innan man kan vara med i studien. Sen ska jag göra massor med undersökningar, bl a skelett-scint, datortomografi, PET-undersökning (en ny sorts röntgen som visar kroppen i 3D, punktionsprov från en av tumörerna, blodprover, Ekg mm. Så det gäller att man får godkänt på allt så jag får vara med i studien. Men i vilket fall som helst så ska jag få Xeloda, cytostatika i tabletter, så den blir jag inte utan.
Känner mig glad idag, kom ju upp tidigt så jag hann aldrig hamna i ångestens klor då det flöt på i ett från det jag vaknade.
Önskar er alla en härlig vecka!
Kramar
Anne Mari
Publicerad 2012-11-22 23:16:06 i Allmänt,
Hej!
Fick besked att det inte finns några tumörer i hjärnan!!!!!!! Så skönt. Däremot syntes det påverkan av cancern på skallbenet men vad gör det.
Är så glad att äntligen få lite positiva besked.
Ska ev få vara med i en ny studie, ska träffa forskningssköterskan på måndag, min onkolog och sen blir det massor med undersökningar och prover. Tvekar inte en sekund att vara med. Då blir man ju iallafall sedd och undersökt regelbundet.
Om 2 veckor kommer Niclas och ska tömma deras lgh i Hälsingland och magasinera möblerna. Ska försöka få råd att åka dit så jag får krama han lite. För i jul kommer ingen av killarna hem, Anton i Thailand och Niclas i Oslo. Men jag får fira den underbara julen hos dottern, ,svärsonen, barnbarnen mfl. Brukar alltid vara mycket trevligt.
Det är tungt att leva singel, att inte kunna krypa i en famn när man behöver osv. Men det är bara att finna sig i det .Får ju kramas med barn och barnbarn.
Är det någon som man rekommendera flera bloggar som berättar om att leva med spridd cancer? Lämna gärna förslag. Känner att det behövs. För vi är många, många fler än alla tror.
Solen beslöt ju sig för att inte synas idag, hoppas den tar sitt förnuft tilfånga och dyker upp imorgon Kicki och jag ska bege oss till IKEA och strosa runt Tur att jag har färdtjänsten.
En stor, stor, stor varm kram!
Anne Mari
Publicerad 2012-11-18 13:43:20 i Allmänt,
Upptäckte nu att länkarna jag fick hjälp med att lägga in inte finns under länkar!!!! Det går troll i att lägga in länkar för mig. Gör ett försök igen, måste ha glömt att spara dom när jag la in dom. Typiskt mig.
Kram!
Publicerad 2012-11-18 13:38:08 i Allmänt,
Hej!
Återigen en novemberdag utan sol. Tänk vad mycket det gör när solen skiner, allt känns mycket lättare och glädjen återkommer. Det är bara att hoppas att solen gör ett besök imorgon.
Upptäckte idag att ryckningarna under höger öga försvunnit. Hoppas, hoppas att det är cytostatikan som jag fått som gav den biverkan. Läste på ett forum att det var flera som hade fått ryckningar av cytostatikan som kommer från idegranen. Min onkolog tror att ryckningarna beror på att kroppen helt enkelt är slutkörd av alla behandlingar. Det är egentligen märkligt hur mycket kroppen tål. Cytostatika under flera år, antidepressiva, smärtstillande tabletter samt all oro och ångest.
Imorgon bär det iväg på en datortomografiundersökning av hjärnan och förhoppningsvis så var det biverkan av cytostatikan, är inte lika orolig längre.
Vad fort tiden ändå går, för 1 vecka sedan var jag hos min bror och svägerska och blev ompysslad under helgen, det gjorde mig så gott. Men oj så trött jag var eferåt, det finns inte mycket energi kvar i den här kroppen. Men skam den som ger sig. Har ju haft uppehåll snart i 2 veckor med cytostatikan och det märks. Förhoppningsvis så blir jag inte lika trött av det cytostatika jag ska få igen. Får ju besked på tisdag vilken behandling det blir.
Hoppas vi alla får ta del av solen i veckan!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2012-11-16 12:41:40 i Allmänt,
Hej!
Var till onkologen igår och fick tråkiga besked. Mina metastaser växer, hur pass mycket vill min onkolog säga när han jämfört bilderna med de förra. Han vill se förändringarna själv och inte bara utgå från svaret. Har haft tur som har haft samma onkolog i snart 4 år, det ger mig en sån trygghet med hans svar och behandling.
Mitt i allt elände så något positivt, man får ta vara på det lilla. Min cancer svarar bra på behandlingar jag får, tyvärr så är ju cancern så listig så den efter en tid blir resistens och då får man byta cytostatikan. Ska få besked på tisdag om jag ska få tabletter eller cytostatika i dropp.
Idag åkte jag iväg till Sabbatsbergs sjukhus för att röntga hjärnan, har ju fått ryckningar under höger öga . Men, då jag kommer dit får jag besked att en av sjuksköterskorna blivit akut sjuk och undersökningen är inställd. Det är ju sanslöst att det står och faller med en person! Då har neddragningarna inom sjukvården gått för långt. Så nu blir det en väntan igen till på måndag morgon..
Tack för eran omtanke, det värmer så gott för livet är inte lätt just nu. Känner mig som om jag finner mig i ett ingemansland, blir jag tillräckligt bra så jag kan börja jobba igen? Hur mycket kan jag planera för framtiden? Hur länge till ska jag orka bo kvar i Stockholm, betala dyr hyra för 3 rok som är alldeles för stort för mig. Sjukskrivningen/ cancern har ju bidragit till att jag fått skulder så jag kan ju inte byta min lägenhet. Vill så gärna flytta till Hälsingland så jag har närhet till min dotter, barnbarn och vänner. Sönerna har ju flyttat, äldsta sonen till Oslo tillsammans med flickvännen och där fick dom jobb i stort sett direkt, tog några veckor. Skönt att dom tog det beslutet istället för att gå här i Sverige och inte han något jobb. Nu kan dom planera för sin framtid.
Önskar er alla en riktigt härlig helg!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2012-11-06 07:49:21 i Allmänt,
Har sovit så där inatt, alltid lika orolig innan jag ska göra en ny röntgenundersökning. Var jätteledsen igår kväll, det är inte ofta jag gråter, skulle nog behöva göra det oftare. Ringde min lillebror och det gjorde mig gott att få gråta och prata. Han är coach och KBT-terapeut och det märks, han är så himla duktig.
Det är så mycket som rörs upp inom mig när jag ska göra en undersökning, att jag är sjuk kommer så starkt över mig.
Tack för erat stöd inför undersökningen, ska ta det med mig nu när jag ska åka.
Har fått tips på hur jag ska lägga in länkarna till andra bloggar så ikväll ska jag ta tag i det.
Kramar
Anne Mari
Publicerad 2012-10-31 14:37:14 i Allmänt,
Pest och pina känns det som just nu. Mina krafter har försvunnit och glädjen också. Trots att jag varit i Hälsingland i helgen och fått träffa min dotter, min svärson och mina goa barnbarn.
Tycker att livet är så jäkla tråkigt. Hur gör andra som har kronisk cancer för att klara av dagarna? En del jobbar men just nu är det otänkbart för mig. Får ju cytostatikabehandling 1 gång i veckan i 2 veckor och sen vila en vecka. Sist fick jag blodtransfusion igen men är så trött igen efter 14 dgr.
Har ont i buken och underlivet och blir riktigt rädd att det ska ha spridit sig mera. Den 6 nov ska jag göra en datortomografi och läkarbesök den 15:e nov. Är riktigt orolig för svaret.
Det är nog dags att ringa till min psykiatriker och kurator på onkologen.
Publicerad 2012-10-18 09:00:18 i Allmänt,
Fick nya bloggvänner igår på lunchen och skulle lägga till deras bloggar här på länkar. Men, det är omgjort här så jag hittar inte hur jag lägger in nya länkar men lovar att snart så dyker dom upp på min länklista. Ska klura lite när jag kommer hem idag efter behandlingarna.
Ha en underbar dag!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2012-10-17 22:36:04 i Allmänt,
Idag träffade jag underbara människor på en blogglunch som tidningen M-magasin anordnade. En onkolog, ansvarig onkolog för bröstcancer från Uppsala Henrik Lindman hade en föreläsning om bröstcancer. Det visade sig att han var ansvarig för studien Bolero som jag var med i. Afinitor tabl som jag fick är nu gokänd för spridd bröstcancer i Sverige och EU. Vi var 2 stycken i Sverige som fick det, studien pågick samtidigt i 27 länder. Tyvärr så bildade ju mina cancerceller resistens mot läkemedlet och därför kunde jag inte fortsätta med den. Sen att jag fick massor med biverkningar . gör ju att det inte är det rätta alternativet för mig men den höll ialla fall metastaserna på stången i nästan 1 1/2 år.
Är sååååååå trött pga det låga blodvärdet och trodde ett tag imorse att jag inte skulle orka åka men är så glad att jag trotsade tröttheten.
Imorgon blir det heldag på onkologen SöS, först en påse Pamidronat (skelettstärkande), sen en påse Paclitaxel (cytostatikan) och därefter 2 påsar blod. Efter det har jag 2 veckors vila från sjukhuset! Det ser jag fram mot men inte morgondagen som jag vet kommer att vara ångestfylld.
Fick tips av Tina, en av bloggarna, att åka till Lydiagården så nu måste jag söka bidrag så jag kan åka dit. Behöver få ny energi för att hitta glädjen i att leva.
En stor kram till er alla!
Anne Mari
Publicerad 2012-10-16 11:27:48 i Allmänt,
Jag hatar verkligen cancer. Träffade nyss en fd granne som fick cancer i underlivet i våras och jag trodde att hon var frisk. Men ack vad jag bedrog mig, hon har fått börja med cytostatika igen. Tycker så synd om henne, hon sa något som jag också känner, hatar verkligen cancern men det som är jobbigast är ju alla behandlingar, att inte få vara ifred utan ständigt få åka till sjukhuset för behandlingar. Hon hade också dåligt blodvärde och får regelbundet blodtransfusioner.
Inte blir det bättre av att det oktober månad med Rosa Bandet överallt, tv, tidningar osv. Men det är ju till något som främjar oss som har cancer men det är ändå jobbigt att hela tiden påminnas om sjukdomen.
Det finns mycket positivt i livet också så jag ska inte klaga. Min dotter kom till mig igår, hon är på kurs i Stockholm i 2 dgr och jag får umgås med henne och det är inte ofta som vi är ensamma. När jag åker till henne så är det full fart med barnbarnen och det vill jag ju inte vara utan. Men nu får vi bara vi två.
I helgen var jag och firade min storebror som fyllde år, är tacksam för att jag fått färdtjänst som gör att jag kan komma ut mera än jag skulle orka annars.
Imorgon ska jag iväg till tidningen M-magasin, de bjuder bröstbloggare på lunch och föreläsning, ser verkligen fram mot det.
Nu är det 3 veckor kvar tills jag ska göra en ny datortomografi, måtte metastaserna ha stannat upp. Men är lite orolig då jag åter fått ont i magen och underlivet, det hade jag innan jag fick vara med i forskningsstudien men det försvann under den behandlingen. Så lite orolig är jag. Men som min onkolog säger, det finns andra cytostatika att ta till.
Ibland skulle jag vilja åka till en stuga vid havet, bara få vara nära naturen, njuta av tystheten och av havet.
Önskar er alla en riktigt underbar fortsättning på dagen!
Kram
Publicerad 2012-10-12 01:57:46 i Allmänt,
Hej!
Att få cytostatikan påvekar hjärnann, tur att det är vetenskapligt bevisat. Igår var jag helt övertygad om att jag skulle ha behandling trots att jag tittade på tidlappen jag fått av min onkologsjuksköterska. Bestämde med mamma4 att vi skulle träffas på avdelningen och sen gå och fika. Mamma åkte upp direkt till avdelningen, jag gick till kassan för att betala och får svaret; du är 1 dag tidig. Jag trodde hon skojade med mig men så var det ju inte. Jag som stoppat i mig medicinen man ska ta innan, Betapred (kortison), antihistamin och magtablett. .Gick upp til avdelningen och möttes av goa skratt och mamma satt i godan ro och fikade. Så det var bara att åka hem igen. Gick och la mig i sängen, kors i taket, kl 01 redan. Somnade gott och vaknade kl 12.32 när posten dundrade in i brevlådan. Jag hoppade upp ur sängen, förstod att jag försovit mig, skulle vara på SöS kl 13. Det var bara att ta tjuren i hornet och ringa och säga som det var. Kom 1 tim försenad och möttes av goa skratt. Men nu är det gjort. Blodvärdet återigen lågt vilket jag känner av men vi bestämde att jag ska få blod nästa vecka om inget mirakel inträffar som att värdet stigit tills dess.
Var rädda om er och skickar en go kram till er alla!
Anne Mari
Publicerad 2012-10-07 22:59:00 i Allmänt,
Ja, så känns det. Har fastnat i landet mellan diagnosen och veta att jag inte kan bli frisk. Något gick fel på vägen till tillfrisknande. Några små fula cancerceller lyckades smita in i kroppen och de kämpade emot cytostatikan och strålningen. Dom tänkte minnsan inte ge sig av från min kropp. Inte ens forskningsmedicinen lyckades få bort dom, men fick iallafall 1 1/2 års respit då dom minskade och en del skrumpnade. Dom är grymt skickliga på att göra sig resistenta mot läkemedel och tyvärr så vinner dom fortfarande.
Jag vill ju inget hellre än att få leva ett normalt liv, jobba, planera för framtiden. Kanske t.o.m träffa en partner så jag slipper leva ensam, barna är ju unga vuxna med sina nya ilv in i vuxenvärlden. Men hur gör jag det. Ingen vill ha en hårlös, tandlös, bröstlös utsliten kvinna. En kvinna som tidigare var full i liv, hittade på massor med rolilga saker för att förgylla tillvaron för sig själv och andra.
Nu består livet mest av försöka sova, oftast på soffan, om jag har tur sover jag en natt. Tv:n tar upp alltför mycket av mitt liv. Drar mig undan vänner, känner mig handlingsförlamad. Skulle vilja skriva en bok om mitt liv och min kamp ur en sjuksköterskas perspektiv och ge till mina barn. Tror att jag skyddar och har skyddat dom alldeles för mycket. Klarar inte av när andra är ledsna, ingen ska behöva vara ledsen har mitt livsmotto varit.
Idag tog jag mig kraft till att åka och hälsa på en vän, tur att jag har färdtjänst och det gjorde mig gott. Imorgon ska jag träffa min bror och svägerska som bor i Norge och Sverige. Och på onsdag dags igen för cytostatikabehandling som jag inte ser fram mot.
Kram!
Anne Mari
Publicerad 2012-09-28 10:30:57 i Allmänt,
Det är alldeles för länge sedan jag var aktiv på bloggen men ska börja blogga igen. Livet har så mycket med sig så det blir perioder då skrivandet får läggas åt sidan. Har försökt att skriva men det har varit totalstopp så fort jag satt mig ner och loggat in här.
Får cytostatikabehandling nu 1 gång i veckan i 2 veckor och 1 veckas uppehåll. i Maj hade metastaserna minskat i storlek och en del skrumpnat och fick mindre cytostatika i somras. I augusti så började de växa igen, så himla tråkigt och som ett slag i ansiktet. Så nu blir det tätare behandlingar. I november ska jag göra ny datortomografi och hoppas, hoppas cytostatikan har haft bättre effekt den här gången..
Kram
Anne Mari
Publicerad 2012-03-07 11:17:31 i Allmänt,
Hej på er som går in och läser min blogg. Tyvärr så har jag inte varit aktiv på länge på bloggen men ska skriva lite då och då.
Hösten -10 fick jag gå med i en forskningsstudie då jag fick metastaser i skelettet. Det var en studie där man lottades om man fick medicinen eller placebo. Med tanke på hur jobbigt det var hela förra året så fick jag nog medicinen. Datortomografikontroller var 6:e vecka och läkarbesök. Har nog aldrig mått så dåligt som jag gjorde under tiden jag var med i studien. Fick avsluta den i februari i år då jag fått spridning till buken. Kräktes, hade ont, var trött, tappade helt matlusten, fick blodtransfusionen 3 ggr under loppet av 2 månader, lunginflammation, utslag mm. Det är en av orsakerna till att jag inte var så aktiv på bloggen, orkade bara inte.
Har fått tillbaka matlusten, har knappt kräkts något och mår mycket bättre sen jag slutade med forskningsmedicinen.
Men, men tyvärr så får jag cytostatika igen, en gång i veckan i 3 veckor och sen 1 veckas uppehåll. Har fått 3 ggr nu och börjat tappa håret igen!!!! Det är det jobbigaste. Men den här gången har jag köpt en peruk av äkta hår och vilken skillnad. Känns inte att jag har peruk, har fortfarande hår kvar på huvudet då jag klippte det kort . Så än så länge har jag två frisyrer, en ljus halvlång och en kort mörk. Valde den ljusa peruken då jag ser ut som jag gjorde innan jag blev sjuk och trivdes med ljust hår.
Men den var mycket dyrare och tack vare några vänner så lyckades jag få ihop mellanskillnaden mellan landstingets bidrag och vad peruken kostade.
Har återigen fått picc-line, vill inte ha port-a-cath trots att jag inte kan bada med picc-linen.
Morgnarna är absolut värst, ångesten finns där från det jag vaknar och ett par timmar framåt. Det är sååååå jobbigt att veta att jag inte kan bli frisk från cancern men försöker ta vara på varje dag. Vill leva!
Tack för allt stöd jag får från er alla!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2011-12-22 01:55:26 i Allmänt,
ÖNSKAR ER ALLA EN RIKTIGT HÄRLIG JULHELG
SAMT
ETT RIKTIGT GOTT NYTT 2012 DET FÅR GÄRNA BLI ETT LYCKANS ÅR FÖR ALLA!'
Publicerad 2011-09-22 23:43:47 i Allmänt,
Ja så heter kursen jag ska på i Leksand, Masesgården underr 5 dgr. Ser fram mot det då jag totalt tappat fotfästet i livet. Orkar iingenting längre mycket beroende på att jag mår dåligt. Vet inte längre vem jag är. Vi blir 8 kvinnor med cancer som ska tillbringa dessa dagar ihop. Fick chanshen via CTRF de betalar vistelsen men inte resan.. Upptäckte att jag inte längre har kläder, bara sommarkläderr, har gått ner 10 kg i vikt sen i våras, har ingen aptit, jag är nog en av de få kvinnorna som inte vill gå ner i vikt .Behöver varje uns av fett till min sjukdomm känns det som. Ändå väger jag 7 kg mer än min normala vikt.
Goa Sabbath ska vara hos min dotter under veckan så vi åker till Bollnäs imorgon han och jag. Sen på söndag bär det iväg till Leksand.
Till er alla som jag inte hört av mig till, jag har inte mått bra, har inte orkat lyfta upp telefonen förr att ringa men oj vad jag tänker på er.
Har även varit hos gynekologen då jag haft besvär och det visade sig att jag har cellförändringar. Nya vävnadsprover togs häromdagen så jag får besked när jag kommer hem. Ingenting kan göra mig orolig längre, det blir som det blir.
En stor, stor, stor kram!
Anne Mari
Publicerad 2011-07-02 09:54:42 i Allmänt,
Här kommer ett foto på Sabbath, vilket jag lovade för länge sen. Men, bättre sent än aldrig.
Publicerad 2011-06-04 22:19:56 i Allmänt,
Länge sen jag skrev men det har varit jobbigt. Det är jobbigt att acceptera att jag har en kronisk sjukdom som cancer. Jag som hade sett fram mot att börja jobba igen, planera för framtiden men cancern ville något annat. Det är så svårt att acceptera det.. Många ggr som jag tänkt att nu skag söka jobb i Bollnäs, flytta dit men då mister jag ju vården här. Vill för allt i världen inte byta min läkare, sjuksköterska mm. De är min trygghet.
Lilla goa Sabbath har gjort mycket gott för mig. varje morgon måste jag gå ut och gå samt flera ggr under dan. Tror inte att jag gjort det utan Sabbath.
Jag tycker att jag har förändrats som person, från den glada, optimistiska, den som inte ser några hinder utan möjligheter har försvunnit. Är oftare ledsen, svårt att känna glädje som jag gjort tidigare. Önskar att jag fick en dag som mitt gamla jag, hämta tillbaka det positiva.
Studien jag är med i verkar fungera, har en del biverkningar men metastaserna har inte ökat i storlek och inga nya. Så där ser det bra ut. Läkarbesök var 6:e vecka samt datortomografi, var 4:e vecka får jag infusion med skelettstärkande läkemedel.
Vissa dagar är rent ut sag för jävliga, har så ont då i hela kroppen, stel som en pinne och ingen ork. Vissa dagar mår jag riktigt bra. Men orken finns inte som den gjorde förut. Blir trött och får ont om jag gör för mycket. Som t.ex förra veckan, var till Hälsingland, fick behandling, läkarbesök och sen till uppfödaren i 2 dgr och därefter utställning. Den helgen var tuff, hade så ont så jag kräktes och orkade inte stå på benen.
Har tagit mig 5 dgr att återhämta mig.
Men jag ska inte klaga, har mina goa barn, barnbarn, min storebror och svägerska och svärson.
Måste lära mig att hushålla med krafterna.
Önskar er alla en underbar vecka med mycket sol!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2011-01-16 19:55:39 i Allmänt,
År 2010 var ett mycket märkligt år för mig. Både glädje och sorg i mängder. Slutade i glädje.
Tack mina goa barn, min storebror Kari, ,svägerska Kicki, brorssöner Joel och Love!!!!!!!
Tack för den underbara kombinerade julklappen och födelsedagspresent. En hund, lilla Sabbath, 6 månader liten portugisisk vattenhund.
Finns inte ord för hur mycket det betyder för mig , ger mig kraft att leva vidare. Måste nu gå ut flera ggr/dag vilket är bra för mig. Ser fram mot våren till att få börja träna med Sabbath. Han är en mjuk liten kille, inte alls som de tuffa schäferhanarna jag hade. Men han passar mig som handen i handsken nu.
Samma dag jag hämtade hem Sabbath fick jag lunginflammation, var väl dålig innan men vägrade att inse det. Måste skärpa mig när det gäller min hälsa. Hade över 40 graders feber på kvällen och som tur var så ringde Anette och hörde hur dålig jag var. Så det blev ambulansfärd in och inläggning. Anton och Sabbath fick nu lära känna varandra och Anton är absolut Sabbaths kompis.
Tack vare Sabbath har jag nu kommit ut på små korta promenader ett par ggr varje dag. Anton sköter långpromenader än så länge. Krafterna börjar återkomma och kan säga att om jag inte haft Sabbath så undrar jag hur jag skulle fått tillbaka mina krafter.
Ska sätta in foto på honom här men sonen får hjälpa mig med det.
Kram
Anne Mari
Publicerad 2010-12-22 07:34:39 i Allmänt,
Önskar er Alla en riktigt GOD JUL!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2010-12-07 19:49:46 i Allmänt,
Det är ett tag sen jag bloggade, det känns som om jag tappat livsgnistan. En viktig del i livet är ju att kunna se framåt även om man ska leva för dagen. Just nu kan jag inte se framåt. Har ont som sjutton i lederna och kroppen, är tvungen att ta starka smärtstillande morgon och kväll. Morgnarna är värst. Nu låter det som om mitt liv bara består av smärta, nej så är det inte. Får ju bra hjälp av smärtstillande. Just nu består mitt liv av läkarbesök, behandlingar, undersökningar.
Men det är inte så jag vill leva, vill arbeta, ha fritidsintressen, gärna en hund. Det är något jag saknar, hade ju schäferhundar tidigare, tävlade både i bruks och utställning. Det var en härlig tid. Men priserna på hundar har ju stigit något enormt. Har en önskan att kunna köpa en portugisisk vattenhund och börja tävla i agility. Men dom kostar 15000 kr! Det är en härlig hund, även allergiker brukar tåla dom. Har ju en svärson som är allergisk men som tål pudlar och då borde han tåla en portugisisk vattenhund.
Nä, det är något som jag inte har råd med så dom drömmarna får jag lägga på hyllan.
Har fortfarande svårt att förstå att jag har en obotlig cancer, att jag har metastaser. Mitt hopp till att få leva länge är den nya medicinen jag fått. Jag vill leva, leva länge, se mina barnbarn växa upp. Få ha mina barn nära mig. Det finns inget som är värt mera i livet än familjen.
Kan inte förstå att jag är sjuk trots min smärta. Har ju haft en tuff uppväxt, kämpat i motgångar men faktiskt haft massor med härliga perioder i mitt liv. Varför kunde jag inte få vara frisk och få njuta av livet? Undrar vem man ska klaga hos?!
Sen har jag positiva händelser också, varit i Oslo, i Göteborg och sen åker jag med jämna mellanrum till Hälsingland. Mina barnbarn ger mig en speciell kraft att leva, älskar dom så otroligt mycket. Det gäller mina goa barn också!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2010-11-16 21:31:21 i Allmänt,
Sitter just nu i Oslo och ser ut över stan. Ska vara här i 6 dagar, umgås med min bror och svägerska och njuta av livet.
Det som slår mig när jag går runt i Oslo är att stressen är mycket mindre. det är en lugnare rörelse både i trafiken och hos människorna. Var och åt en helt underbar fisksoppa på en gammal krog igår, smaken gör sig fortfarande påmind. Varmt och gott.
Min bror och jag gick runt i city och nere vid hamnen samt vi gick in i Operahuset. Det var en mycket imponerande byggnad, stilrent och satte igång fantasierna direkt med sina olika utsmyckningar. Så vacker byggnad. Vi skulle gå upp på taket men där gav jag upp, lite för halt för mig. Men det kommer halkfria dagar och då ska jag upp.
Min bror och svägerska har valt bort tv:n här i Oslo och måste säga att det känns hur bra som helst. Datorn finns ju om jag behöver information. Men det är lugnt och rofyllt. Så nu fyller jag på med härliga goa energier.
Nu är det slut på den jobbiga perioden och nu ska det bli att leva igen.
En stor, stor kram
Anne Mari
Publicerad 2010-11-06 14:54:33 i Allmänt,
Äntligen börjar jag landa efter två jobbiga veckor. Hyresvärden ordnade med städfirma, 3 personer städade lägenheten så efter 3 nätters sovande hos vänner kunde jag äntligen flytta in i lägenheten.
Det har varit jobbigt, är så otroligt tacksam för all hjälp jag har fått. Mina syskon, mamma, Kicki som vanligt, mina vänner som ställt upp. Tack goa ni! Kan ju inte bära tungt och blir fort trött. Men med hjälp så börjar jag äntligen landa i tillvaron igen.
Ska bara försöka hitta mina papper, tider till läkare, undersökning mm. Annars får jag ringa forskningssjuksköterskan som har stenkoll på detta.
Har inte märkt av min nya medicin annat än att jag har jätteont på morgnarna, som tur är så har jag fått morfintabletter att ta. Dom fungerar riktigt bra, blir inte påverkad av dom, inte tröttare men däremot släpper värken!
Längtar till jobbet, att få känna att jag gör "nytta". Håll nu tummarna att jag orkar jobba lite i december.
Förstår nog fortfarande inte att jag har metastaser eller så har jag hittat ett bra sätt att leva trots den.
Sen lyckades jag med att radera alla mina kontakter på min mobil, den gick sönder så jag fick köpa en ny. Symboliskt? nystart.
Önskar er alla en riktigt underbar helg!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2010-10-30 01:19:10 i Allmänt,
Haft ett helt underbart dygn i Göteborg. Vann ju resa, hotell och VIP-biljett till Rosa Bandet galan. Jag bloggade också på Kontanten.se bloggomaten. Träffat underbara människor, tack Patrick och Åsa för erat underbara sällskap! Ni förgyllde verkligen resan. Och ni har verkligen tagit plats i mitt hjärta!!!!!
Det som gjorde starkast intryck förutom alla insamlade pengar till forskningen var när kvinnor, vitklädda gick upp på scenen. De har haft/har bröstcancer. Vilken underbar livsglädje det lyste från deras ögon. Det berörde mig djupt. Fick återigen bekräftat vilken styrka vi har att hämta när vi hamnar ofrivilligt i cancerns klor.
Skulle ha skrivit mycket, mycket mera men har ägnat tiden sen jag kom hem fredag eftermiddag tillsammans med Kicki och packat inför flytten till nya lägenheten imorgon. Klockan är 1 på natten och Kicki har precis gått hem. Vilken ängel hon är trots att hon själv har det jobbigt med värk i kroppen! Vet inte hur jag ska kunna återgälda henne. Hon har funnits med i min bröstcancerresa ända från början, alltid ställt upp vad det än har varit. Är så innerligt tacksam för att jag har såna goa vänner.
Nu har jag ont i kroppen, vill bara lägga mig ner och bara vara.
Var till nya lägenheten idag och jag blev så ledsen och arg så det finns inte ord för det. Tur att Kicki var med. Den förra hyresgästen tyckte att jag skulle städa efter honom eftersom jag fick tillgång till lägenheten 2 dgr tidigare. Så oförskämt, hur kan man vilja att andra ska städa "skiten" efter sig?!
Det var så smutsigt, inte ens torkat ur kylskåpet så jag ringde upp honom och var jättearg. Ska bli intressant imorgon när vi kommer dit och se om han städat.
Träffade även Pernilla Wahlgren på galan, vilken ödmjuk och go person!!!!!
Ska sätta in ett foto på henne och min mamma som var jätteglad för att hon fick prata med henne.
En stor kram till er alla!
från en trött
Anne Mari
Publicerad 2010-10-20 21:06:10 i Allmänt,
Idag har jag känt mig riktigt nere trots allt positivt som hände igår. Fick ju lägenheten såld, fick även tfn-samtal om att jag vunnit en resa till Rosa Bandet galan 28 oktober i Göteborg med resa och hotell. Jag var jätteglad och det är jag ju fortfarande. Men idag har cancern gjort sig påmind igen.
Det är tungt att komma till sjukhuset och genomgå undersökningar, allt kommer upp igen. När man ligger där utlämnad i datortomografin, hålla andan, andas igen osv. Vill inte vara med. Idag kändes det riktigt konstigt och obehagligt när jag fick kontrasten. Kände metallsmak och det kändes konstigt. Efter undersökningen mådde jag illa. Har aldrig tidigare reagerat så. Kan ju vara att jag fick ju medicin intravenöst i måndags, om det kan ha påverkat.
Nu ska jag försöka komma i säng tidigt, upp tidigt imorgon till SöS, onkologen och ta prover, Ekg mm.
Kram
Anne Mari
Publicerad 2010-10-19 22:32:13 i Allmänt,
Imorgon ska jag iväg till KS för att göra en ny datortomografi på thorax och buk. Det ingår i studien. Sen blir det provtagning, Ekg, samtal mm på torsdag. Efter det är jag förhoppningsvis klar för studien som påbörjas i nästa vecka isåfall.
Känner alltid en oro inför undersökningar och speciellt nu efter allt strul med datortomografin så är jag orolig. Håll tummarna att mina metastaser inte har vuxit sen i augusti.
Igår fick jag skelettstärkande/uppbyggande läkemedel intravenöst (i dropp). Och idag har jag rejält ont i hela kroppen, känner mig frusen men det är tydligen vanligt några dagar efteråt. Ska få detta var 4:e vecka.
En stor kram
Anne Mari
Publicerad 2010-10-12 20:13:28 i Allmänt,
Nu har jag kört på alldeles för hårt. Är helt slut i kroppen, det värker och jag har inga krafter kvar. Det har varit många sjukhubesök, tandläkarbesök, var på Hus och Hemmässa i helgen, fikat, ätit lunch med vänner. Idag träffade jag min dotter, hon är på kurs och vi gick till en italiensk restaurang åt gott och pratade. Så mysigt. Det är inte ofta vi träffas så jag njuter av varje sekund.
Känner av en av mina metastaser i ryggen, den känns där hela tiden, vill inte det för då påmins jag om min sjukdom. Ont i magen som vanligt när jag rör på mig.
Nu har jag gnällt färdigt.
Var iväg igår till onkologen, goa Sofia F följde med mig trots att hon hade jobbat 3 nätter. Oj vad det värmde gott i hjärtat. Det är så bra att ha någon med sig på läkarbesöket, annars är det lätt att man missar det som sägs. VAr jättenervös, vill ju inte ha cytostastika i första taget.
Jag har "bara" metastaser i skelettet, det är positivt. Ska få ingå i en ny studie som jag hoppas väldigt mycket på. Drygt 60% får den riktiga medicinen resten placebo. Det är två läkemedel jag ska äta. Den ena antihormontabletten får jag i vilket fall som helst, det är standardbehandling. Men det nya läkemedlet ihop vet varken jag eller min läkare om jag får. Men däremot bidrar jag ju till forskningen, samt att jag får täta kontroller.
Är helt sjukskriven, känns konstigt men hoppas, hoppas jag ändå kan jobba någon dag emellanåt. Men just nu är jag totalt kraftlös.
Ha en härligt fortsättning på veckan!
Kram
Anne Mari
Publicerad 2010-10-10 21:02:07 i Allmänt,
Söker en av mina läsare som kommenterat min blogg i september Anne-Marie. Hittar inte din e-mail adress. Skulle gå in och skriva till dig men får inte fram mailadressen. Du får gärna skicka den till mig. Hoppas allt är bra med dig.
Imorgon ska jag till läkaren, onkologen, för att få svar på mina undersökningar, prover och få reda på vilken behandling jag ska få. Är för första gången riktigt orolig, vill inte ha cytostatika utan vill få ingå i studien. Håll tummarna att jag får det svaret.
Önskar er alla en riktigt härlig vecka!
Kram
Anne Mari
